Varför?
Jag kan itne förstå varför det känns som att allt är mitt fel, och att jag inte kan få vara lycklig, jag älskar honom mer än allt annat o jag behöver honom mer nu än någonsin, men han tror inte på mej o hela min familj försvinner iväg när jag fyller år, o sen så dumpar han mej, tror han att jag ska ta allt med en klack spark o kunna låta allt vara utan att få gråta eller prata med honom?
är det fel att vilja vara med den man älskar?
jag tycker inte de, o eftersom att det är mej själv det handlar om så tycker ja att ja har rätt, de e väl klart man vill vara me sitt livs kärlek?
men hur gör man när den personen inte vill vara med en själv? ska man stå där o låssas om att allt är jätte bra eller ska man säga i från o tala om hur man mår?
men oavsett hur man än ser på situationen så faller allt tillbaka på en själv och hur man har betett sej i vissa situationer, det är lätt att vara efetr klok o säga att så skulle jag inte ha gjort, men man gjorde de som kändes rätt i de tillfället.
men om man inte har någon annan förutom honom som kommer finnas kvar, när ens bästa kompis flyttar 100 mil här i från vad gör man då?
jag vet att de låter själviskt men jag vill ha dom båda kvar i mitt liv, o inte förlora någon av dom, men jag kmemr nog att få välja bästa vännen eller min stäörsta kärlek, dom är nämligen som syskon och jag komemr aldrig kunna umgås med dom båda, de gör för ont att se att han älskar henne men inte mej, jag vill ju bara ha hans kärlek, vill ge honom all min kärlek men får inte de, gör ja de så försvinenr han för att ja kväver honom, o jag vill inte ha någon annan. visst de säger man alltid, men efter 4 år tillsammans e d en person som man gått igen allt som man borde på ett helt liv under 4 år så känns de som att de alltid kommer att vara vi i mitt hjärta..
Nog om min kärlek :P
Nu har man fyllt 23 år da :D o massa folk va de... har inte haft så kul på länge, men de to slut för fort vill att de ska fortsätta, hade så kul, festade hela natten o dom sjöng för mej :P men de bästa var att se alla som ja saknat så mycke, de va ju ett år sen ja såg er, förutom några som de va första gången jag såg :D De ska bli kul att se er alla igen sen :D
Kommer upp bilder sen från festen :D
är det fel att vilja vara med den man älskar?
jag tycker inte de, o eftersom att det är mej själv det handlar om så tycker ja att ja har rätt, de e väl klart man vill vara me sitt livs kärlek?
men hur gör man när den personen inte vill vara med en själv? ska man stå där o låssas om att allt är jätte bra eller ska man säga i från o tala om hur man mår?
men oavsett hur man än ser på situationen så faller allt tillbaka på en själv och hur man har betett sej i vissa situationer, det är lätt att vara efetr klok o säga att så skulle jag inte ha gjort, men man gjorde de som kändes rätt i de tillfället.
men om man inte har någon annan förutom honom som kommer finnas kvar, när ens bästa kompis flyttar 100 mil här i från vad gör man då?
jag vet att de låter själviskt men jag vill ha dom båda kvar i mitt liv, o inte förlora någon av dom, men jag kmemr nog att få välja bästa vännen eller min stäörsta kärlek, dom är nämligen som syskon och jag komemr aldrig kunna umgås med dom båda, de gör för ont att se att han älskar henne men inte mej, jag vill ju bara ha hans kärlek, vill ge honom all min kärlek men får inte de, gör ja de så försvinenr han för att ja kväver honom, o jag vill inte ha någon annan. visst de säger man alltid, men efter 4 år tillsammans e d en person som man gått igen allt som man borde på ett helt liv under 4 år så känns de som att de alltid kommer att vara vi i mitt hjärta..
Nog om min kärlek :P
Nu har man fyllt 23 år da :D o massa folk va de... har inte haft så kul på länge, men de to slut för fort vill att de ska fortsätta, hade så kul, festade hela natten o dom sjöng för mej :P men de bästa var att se alla som ja saknat så mycke, de va ju ett år sen ja såg er, förutom några som de va första gången jag såg :D De ska bli kul att se er alla igen sen :D
Kommer upp bilder sen från festen :D
Kommentarer
Postat av: annelie
man ska inte bli kär helt enkelt =) det har jag lär mig nu.
Trackback
